Vatten

För närvarande ger CHU ett kompletterande stöd till uppbyggnaden av Sjöstadsverket för att snabbare kunna utveckla Sjöstadsverket till den nivån som både KTH och IVL hoppas på. Stödet används på olika sätt som ska leda till en snabbare uppskalning av verksamheten. Till detta räknas:

• Marknadsföring av Sjöstadsverket
• Planering och framtagning av utbildningspaket
• Framtagandet av EU ansökningar
• Internationell samordning
• Fler FoU ansökningar
• m.m.

Adressen till Hammarby sjöstadsverks webbplats är www.sjostadsverket.se
 
Projektledare
KTHs projektledare för övertagandet av Sjöstadsverket:
Vladimir Cvetkovic, Avd. för vattenvårdsteknik, KTH
E-post: vdc@kth.se
Tel: 08-790 62 90

KTHs projektledare för stöd av uppbyggnaden:
Elzbieta Plaza, Avd. för vatten och avfall, KTH
E-post: elap@kth.se
Tel: 08-790 6656

IVLs projektledare för övertagande och stöd av uppbyggnaden:
Östen Ekengren
E-post: osten.ekengren@ivl.se
Tel: 08-598 563 43

CHU vatten
Vattenmiljöarbetet i Sverige domineras idag av två stora miljöproblem; övergödningen av sjöar och hav, samt vattenkraftens miljöpåverkan. Övergödningen av Östersjön är det kanske största miljöproblemet i Sveriges närområde, och Sverige bidrar fortfarande avsevärt till detta problem genom utsläpp från framförallt jordbruket.

Ett område inom vattensektorn där IVL och KTH som tydligast har kompletterande kompetens och därmed tillsammans blir starkare i satsningar som syftar till att till skapa externt finansierade FoU-projekt är miljöeffekter av vattenkraft, till exempel ekologiska effekter såsom påverkade fiskhabitat, och ekonomisk värdering av sådana effekter. Även här är utvärdering av åtgärdsalternativ av särskilt intresse, liksom kostnads-nytto-värdering. Exempel på åtgärder som är aktuella både för Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och i omförhandling av vattendomar är; ändrad minimitappning, korttidsreglering, fisktrappor, restaurering eller tillskapande av lekhabitat för t.ex. öring. KTH:s kompetens inom hydraulisk modellering passar därvid väl ihop med IVLs kompetens inom områdena ekologi och ekonomisk värdering. KTH och IVL har tillsammans med fyra andra aktörer nyligen lämnat in en forskningsansökan till Elforsk inom detta område, men avser här att forma ett program samt kommunicera detta till potentiella finansiärer i särskilt Mälardalsregionen, för att vidga och fördjupa FoU-verksamheten inom området.

Rörande övergödningsproblematiken är IVLs och KTH:s kompetensområden kompletterande främst vad gäller framtagning och utvärdering av åtgärder till havs. Ingenjörstänkande parat med miljökunskap är nödvändigt i analyser av tillämpbarheten hos innovativa åtgärder. Syftet är dels att minska problemen med masstillväxt av framför allt cyanobakterier, och dels förbättra möjligheterna för reproduktion av t.ex. torsk. Därvid kan ett framtida projekt bidra till bibehållen biodiversitet, opåverkade rekreationsmöjligheter vilket viktigt både socialt och ekonomiskt, samt livsmedelsproduktion med ett värde om kanske tio miljarder årligen varav Sverige står för runt tio procent.

När tillgången till fosfor är stor, antingen på grund av utsläpp eller från läckage från sediment, är risken stor för algblomning. Särskilt då kvävehalterna samtidigt är låga gynnas kvävefixerande cyanobakterier. Förrådet av fosfor måste alltså minskas. Ett sätt som vi vill undersöka är att skörda de alger som under försommaren bildar stora bälten i Östersjön. Man bör utreda hur stor effekt på fosforbalansen det skulle ha att avlägsna den bundna fosforn i biomassan. Om det tycks ha en signifikant inverkan bör man utveckla energisnåla skördepråmar, och sedan utnyttja algmassan för produktion av biogas och en näringsrik rest. Det skulle förhindra att den av algerna upptagna fosforn återförs till sedimenten, och att nedbrytningen av de döda algerna förbrukar de knappa syreförråden. Badstränderna skulle också bli betydligt trevligare.

Den andra idén bygger på att man vill ha in mer syrerikt saltvatten i Östersjön. Högre syrehalt vid bottnarna är väsentligt för allt bottenliv, och hindrar också utläckaget av fosfor från sedimenten. Dessutom sjunker torskrommen till densitetsgränsen mellan det tyngre saltvattnet och det lättare brackvattnet. Om det är syrefritt i det gränsskiktet kan inte ynglen utvecklas. Stora inbrott av saltvatten sker för Östersjön alltför sällan. Däremot är det en ständig transport av saltvatten in och ut genom Bälten. Tanken är nu att testa ett "saltlås" som tillåter saltvattnet att följa botten in i Östersjön, men som stoppar utflödet på den nivån. I stället skulle motsvarande mängd bräckt ytvatten flöda ut, och man skulle få en stor nettotransport av saltvatten. Den tänkta konstruktionen måste testas, och andra ekologiska följder av en eventuell höjning av salthalten i Östersjön utredas.

De här okonventionella idéerna borde studeras i en förstudie, som syftar till att formulera projekt för storskaliga tester med Björn Carlsons Östersjöstiftelse som möjlig finansiär.

Målsättning med denna förstudie var att i samverkan med aktörer inom stockholmsregionen utveckla och externt ansöka om medel för 1) ett program med fokuserande på vidareutveckling av teknik och metoder för utvärdering av vattenkraftens miljöeffekter 2) ett program syftande till utvärdering av innovativa, storskaliga och havsbaserade åtgärder för reduktion av tillgängligt fosfor i Östersjön.

Förstudien inventerade dagens kunskapsnivå och identifierade såväl kunskapsluckor som aktörer. Med detta som bas utvecklades två förslag till forskningsprogram/projekt i samverkan med regionala aktörer och potentiella finansiärer, ett inom vardera område beskrivna ovan. Förstudiens förslag och resultat presenterades på ett seminarium för särskilt inbjudna intressenter.
 
Projektledare
Vladimir Cvetkovic, KTH
E-post: vdc@kth.se
Tel: 08-790 62 90

Sam Ekstrand, IVL
E-post: sam.ekstrand@ivl.se
Tel: 08-598 563 00 (vxl)