Hållbart resursutnyttjande

Hållbara fordonsbränslen
Syftet med studien var att i samverkan med aktörer inom stockholmsregionen utveckla ett externt finansierat program för flerdimensionell konsekvensanalys av olika möjliga eller inom snar framtid möjliga drivmedelsalternativ för fordonsdrift, detta för att ge regionens beslutfattare ett i görligaste mån opartiskt kunskapsunderbyggt underlag för beslut i infrastrukturella frågor samt för att identifiera objekt för teknikutveckling med framgångspotential.

Målsättningen med studien var att inventera dagens kunskapsnivå och identifiera kunskapsluckor såväl som aktörer. Med detta som bas skulle ett förslag till forskningsprogram i samverkan med regionala aktörer och potentiella finansiärer utvecklas. Förstudiens förslag och resultat presenterades på ett seminarium den 11 juni 2008.

Projektledare
Truls Liliedahl, Avd. för kemisk teknologi, KTH
E-post: truls@ket.kth.se
Tel: 08-790 87 77

Anna Jarnehammar, IVL
E-post: Anna.Jarnehammar@ivl.se
Tel: 08-598 563 76

Plastkretsloppet
Syftet med denna förstudie var att med gemensamma krafter av IVL och KTH och i samverkan med industri börja identifiera hinder och möjligheter för en ökad/förbättrad plaståtervinning av konstruktionsplast. Målet har varit att skapa ett plaståtervinningsprojekt. Den 1 december 2008 lämnades en ny ansökan in till FORMAS — beslut väntas i april.

Syftet med projektet är att föreslå resurs- och ekoeffektiva lösningar som medför en ökad användning av mekaniskt återvunna konstruktionsplaster i nya produkter. Konstruktionsplaster i fordon ("end-of-life vehicles" (ELV)) och elektronikprodukter ("waste electric and electronic equipment" (WEEE)), identifieras i avfallsströmmar och en matchning mot efterfrågan på återvunnen plastråvara görs. Hinder identifieras och lösningar förslås för en effektiv materialåtervinning av sådana plaster ur ELV och WEEE.

Med ett ekoeffektivitetsperspektiv ska en optimering av hela återvinningsprocessen genomföras. Parametrar som tidigare identifierats som viktiga för god kvalitet bestäms genom kontinuerlig analys under återvinningsprocessen och de återvunna plastråvarorna får en kvalitetsstämpel som är fullt jämförbar med nyråvarans.

Projektet ska föreslå strategier för uppgradering av återvunnen plastråvara och dessa strategier implementeras fullt ut i några nya produkter. En utvärdering av hållbarheten hos hela processen ska göras där framtids scenarier/trender för konstruktionsplaster utarbetas med ett ekodesignperspektiv. I detta projekt görs en multidisciplinära ansats genom att forskning från miljömanagement, processdesign och polymerteknologi kombineras med behovet hos industripartner och andra "stakeholders". Detta utgör nyckeln till att framgångsrikt sluta plastkretsloppet och lägga till återvunnen plastråvara som en jämförbar råvara vid sidan av förnyelsebar och traditionell råvara.

Tomas Rydberg, IVL
E-post: Tomas.Rydberg@ivl.se
Tel: 031-725 62 63

Bioenergi ur ett markanvändningsperspektiv — konkurrens eller synergi med andra användningsområden?
Förstudien fokuserar på möjliga synergi- och konkurrensförhållanden mellan produktion av bioenergi och främst livsmedelsproduktion, men även gentemot andra processer/funktioner som t.ex. ekosystemtjänster och urbanisering. Förstudien är ett samarbete mellan IVL, Energiteknik, KTH samt Miljöstrategisk analys - fms, KTH. Syftet med förstudien är att få tillstånd en större ansökan om bioenergi ur ett markanvändningsperspektiv. Hittills har en ansökan skickats in till Formas om planeringsanslag för att bli en stark forskningsmiljö inom området "Markanvändning i ett nationellt och globalt perspektiv". I ansökan deltog, förutom IVL och KTH, även SLU. Fortsatt arbete kommer att inriktas på att färdigställa en ansökan till Formas, om planeringsanslaget beviljas, eller ta fram underlagsmaterial för att identifiera andra finansiärer och potentiella samarbetspartners.

Projektledare
Åsa Svenfelt, Avdelningen för Miljöstrategisk analys (fms), KTH
E-post: asa.svenfelt@infra.kth.se
Tel: 08-790 86 26

Erik Särnholm, IVL
E-post: erik.sarnholm@ivl.se
Tel: 08-598 563 81

EXPLORE — Climate Neutral and Socially Accepted Polygeneration for Future Energy Services
Ett syfte med detta project är att konstruera de första delarna av ett energikombinat i pilotskala på KTH. Vidare är syftet också att identifiera de forskare på KTH och IVL som är intresserade av att arbeta inom denna plattform. EXPLORE-projektet kan bli en av pelarna i KTHs nya energiplattform.

Adressen till EXPLOREs webbplats är www.explore-energy.se

Möjliga områden att studera inom EXPLORE är:

• Soldriven kombinerad elproduktion och fjärrkyla
• Biomassadriven vattenproduktion via membranteknologi
• Användning av biogas från avloppsvatten
• Energikombinat av elproduktion och andra generationens fordonsdrivmedel
• Kombination av bränsleceller och gasturbiner för elproduktion med högt utbyte baserad på biomassa
• Lågspänningsapplikationer i bostäder

Projektet innehåller tre arbetspaket (work packages):

• WP1 — Byggnation av pilotanläggningen.
• WP2 — Identifiera de forskare vid IVL och KTH som är intresserade av att arbeta inom denna plattform.
• WP3 — Stödja forskare i arbetet med att skriva forskningsansökningar.

Projektledare
Torsten Fransson, Avd. för kraft- och värmeteknologi, KTH
E-post: torsten.fransson@energy.kth.se
Tel: 08-790 74 75
 
Åke Iverfeldt, IVL
E-post: ake.iverfeldt@ivl.se
Tel: 08-598 563 13

Näringslivets energibehov
Industrins användning av oljeprodukter för energianvändning har sedan början på 1990-talet legat tämligen konstant på ca 20 TWh. Motsvarande användning för kol och koks har under samma tidsperiod legat på ca 15 TWh, och för natur- och stadsgas på ca 5 TWh. Av den totala energianvändningen inom den svenska industrin, som år 2007 uppgick till 157 TWh, har mao fossila bränslen stått för ca 25 % av energianvändningen inom denna sektor under de senaste 15 åren.

Då det finns ett uttalat intresse att göra Sverige oberoende av fossila bränslen, främst pga dess CO2-emissioners negativa klimatpåverkan, inom en relativt kort tidsrymd (år 2020 har angetts som en tidpunkt för att uppnå detta oberoende), uppstår frågan hur industrins användning av fossila bränslen skall ersättas med andra, helst förnybara, energislag, samtidigt som åtgärder genomförs för att höja energieffektiviteten. Vilka mekanismer och åtgärder krävs för att intensifiera detta förändringsarbete? Dessa frågor planeras en nystartad förstudie försöka finna förutsättningar för att kunna analysera närmare. Denna förstudie bedrivs i samarbete med Industriella Utvecklingscentra (IUC).

Projektledare
Peter Hagström, Avd. för kraft- och värmeteknologi, KTH
E-post: peter.hagstrom@energy.kth.se
Tel: 08-790 74 72

Annika Gottberg, IVL
E-post: annika.gottberg@ivl.se
Tel: 08-598 564 07

Användande av framtidsstudier för förbättrat miljöarbete
Miljöarbetet i näringsliv och andra organisationer har förändrats kraftigt, från att fokusera på produktionsnära miljöaspekter som vattenrening från produktion, till miljööverväganden utifrån ett affärsperspektiv (kundperspektiv). För att lyckas med det senare krävs en bra förståelse av hur omvärldsfaktorer kopplat till miljö kan förändras och hur det i sin tur påverkar eller ger möjligheter för företaget/organisationen. Traditionellt har personer med miljöfunktioner inte haft kompetens på framtidsstudieområdet, men behovet av detta växer med det förändrade förhållningssättet till miljöfrågor, och kan till och med vara avgörande för företagets framgång genom att rätt produkter utvecklas och tillhandahålls till kunder.

Flertalet av de verktyg som används för bedömning av miljöpåverkan är i första hand inriktade på bedömningar på kort sikt. De syftar till att klarlägga nuvarande miljöpåverkan snarare än att utgöra underlag för långsiktigt strategiska bedömningar för att styra det framtida miljöarbetet. Ett strukturerat tänkande med hjälp av framtidsstudiemetoder kan hjälpa organisationer att analysera korta och längre perspektiv, och skapa former för att tillämpa långsiktigt tänkande. Mer långsiktigt miljöarbete kan innehålla allt ifrån beräkningar av miljöeffekter på lång sikt till kvalitativa analyser av vilka mekanismer som kan bli viktiga i ett visst sammanhang.

Syftet med denna förstudie är att öka kunskapen om hur framtidsstudier kan användas i företag och offentliga organisationer för att beakta framtida utveckling för att miljööverväganden ska kunna göras utifrån ett långsiktigt affärsperspektiv (företag) eller för att nå en önskad utveckling (offentliga organisationer).

Inom förstudien genomförs en behovsanalys där ett antal organisationer studeras dels utifrån hur de idag arbetar med framtidsanalys och dels utifrån vilka behov som finns eller skulle kunna tänkas finnas kring ett strukturerat användande av framtidsanalyser. De identifierade behoven utgör sedan underlag för vidareutveckling av tillgängliga metoder för framtidsstudier. Metoderna utvecklas dels inom förstudien och dels som en fortsättning i ett planerat större projekt.

Projektledare
Mattias Höjer, Avd. för miljöstrategisk analys (fms), KTH
E-post: hojer@infra.kth.se
Tel: 08-790 73 96

Ulrik Axelsson, IVL
E-post: Ulrik.Axelsson@ivl.se
Tel: 08-598 563 48

Samverkan mellan IVL och KTH, Skolan för teknik och hälsa inom arbetsmiljö
Arbetsmiljö är ett brett område, med många olika forskningsinriktningar. De inriktningar som behandlas inom denna förstudie är:

1. Effektiva metoder för intervention för att förbättra arbetsmiljön. Detta område inkluderar både samverkan i interventionsprojekt, där IVL utvecklar innovativa metoder för att nå ut till företag och initiera förändringar samt forskning och utvärdering av vilken effekt olika meto-der ger, ett område där både IVL och KTH driver projekt. IVL:s mer tillämpade inriktning och KTH:s mer vetenskapliga kompletterar varandra inom detta område. IVL:s arbetsplats-inriktade verksamhet med fokus på förändringsprocesser är ett bra komplement till KTH:s mer forskningsorienterade verksamhet som syftar till att ta fram teorier, principer och model-ler för ergonomiska förbättringar och förändringsprocesser.
 
2. Utvärdering av metoder för och effekter av arbetsmiljöarbete. Både IVL och KTH arbetar med utvärderingar. Ett specialfall av utvärdering är adoptionsforskning, dvs hur potentiella användare av produkter eller andra koncept accepterar och tar till sig dessa och därmed blir användare. Utvärderingar är viktiga som kunskapskälla och används ofta som underlag för val av metoder som enligt utvärderingar kan förväntas fungera väl. Ett problem med utvärde-ringar är att de är starkt kontextberoende, vilket gör att en helhetssyn där kontexten inkluderas är viktigt för att kunna tolka utvärderingar på ett tillförlitligt sätt. IVL:s breda erfarenhet och systemsyn är här en tillgång. KTH har god erfarenhet av interaktiva utvärderingar och följe-forskning.

3. Helhetssyn, där arbetsmiljö integreras med miljö, kvalitet och verksamhetsutveckling i forskningsprojekt och i tillämpade projekt. Detta knyter väl an till IVL:s och KTH:s system-syn och strategi att använda verksamhetsorienterade drivkrafter som hävstång för arbetsmiljö-arbetet. IVL:s breda miljökompetens och KTH:s goda kompetens inom kvalitetsområdet är också viktiga resurser i dessa projekt.

4. Samverkan inom specifika kunskapsområden:

• Inneklimat. Det finns behov av båda enkla och kvalificerade tillförlitliga metoder för att kartlägga inneklimatet. Det finns också behov av att utvärdera effekter av åtgärder och att utveckla en tydlig åtgärdsstrategi. Underlag för denna systemansats finns i IVL:s arbete med inneklimat och partiklar, samt inneklimatet som en del av hållbart samhällsbyggande kopplat till bl.a. energieffektivitet. Dessa kompetenser i kombina-tion med KTH:s kompetenser inom CFD, ventilation och energieffektivitet är en ut-gångspunkt för samarbetet.
• Arbetsskador. Det finns inom många verksamheter risker för arbetsolycksfall och arbets-sjukdomar. Utveckling av förebyggande åtgärder är något som både IVL och KTH arbetar med. Detta omfattar både tekniska, organisatoriska samt kognitiva aspekter. IVL:s kontaktnät med företag och organisationer i samverkan med KTH:s kontaktnät inom forskarsamhället utgör kompletterande resurser.
• Belastningsergonomi. I Sveriges arbetsliv av idag är belastningsskadorna den domine-rande orsaken till arbetsskadeanmälningar. Stora ekonomiska resurser går till spillo genom de konsekvenser dåligt utformade arbeten och arbetsplatser får. Detta inklude-rar kvalitetsbrister, produktivitetsförluster och personalekonomiska kostnader. Dessa aspekter är alltid viktiga att integrera i ergonomiska utvecklingsprojekt. KTH och IVL har här kompletterande kompetenser och kontaktnät inom detta område.
• Övriga sakområden av intresse är avfallshantering, återvinning och kretslopp samt rekonditionering

Planerade aktiviteter inom förstudien är:

A. Inledande workshop med minst fem deltagare vardera från IVL och KTH. Mål: Att lära känna varandras verksamheter och perspektiv samt diskutera möjliga samarbetsprojekt. Preliminärt äger denna rum 1 september kl 10-16. Workshopen inleds med en kort gemensam introduktion. Därefter görs en indelning i två grupper, en med inriktning arbetsmiljö och en annan med inriktning inneklimat.

B. Ett dokument tas fram som beskriver pågående och planerade projekt inom det gemen-samma intresseområdet, personer inkluderande kompetensprofiler och samverkansnätverk inom de berörda enheterna samt utrustningsresurser vid KTH och IVL.

C. Uppföljande gemensam planering i mindre grupper, inriktat mot projekt inom områdena ovan. Målsättningen är att detta ska resultera i minst tre gemensamma ansökningar. Målet för höstens aktiviteter är att gemensamt utveckla

• En skiss till FAS inom området interventionsforskning, inlämning januari 2009
• En ansökan till AFA om adoptionsforskning. Preliminärt mål är att analysera adoptionen av produkter som förbättrar arbetsmiljön. Preliminära fall som ska ingå i utvärderingen är

• 1) svetsvisir (Hörnells med speedglas) — ett gott exempel
• skydd för justersågar i genomskinligt material och med utsug— bra teknik men dålig spridning
• teknisk utveckling av maskiner för plastpåstillverkning

• En ansökan inom området inneklimat, preliminärt till Formas.

D. Med utgångspunkt i arbetet enligt punkt A, B och C ovan, utvecklas en struktur för fastare samarbetsformer mellan IVL och KTH inom de områden som ingår i samarbetet.

Projektledare
Jörgen Eklund, Avd. för ergonomi, KTH
E-post: jorgen.eklund@sth.kth.se
Tel: 08-790 48 66

Ann-Beth Antonsson, IVL
E-post: ann-beth.antonsson@ivl.se
Tel: 08-598 563 00 (vxl)